Broderiakademin i Umeå i resedagboken

Till skillnad från i Canada så hade jag inte med mej resedagboken till Umeå då jag visste att det skulle vara svårt att hinna med att skriva/rita i den där. Men hemma har jag ägnat mej åt att sammanfatta helgen i ord och bild.

Gillar min Moleskine, att formatet nästan blir kvadratiskt på ett uppslag. Tror att min nästa resedagbok kommer att bli en likadan.

Resedagboken i Canada

När vi var i Canada hade jag så klart med mej min resedagbok. Den är en bra sysselsättning när en kommer tillbaka från skidbacken. Oftast hann jag skriva och rita samma dag, men några sidor färdigställde jag hemma. Framförallt så målade jag hemma då det inte blev så mycket tid till att just måla de sista dagarna i Revelstoke. Här kommer i alla fall bilder på mina uppslag från Canadaresan:

Min första egenbundna bok

Fina skriv/ritböcker kan en aldrig få för många av, och nu har jag gjort mig en egen. Jag har använt ett lite tjockare ritpapper på 180 gram och lingarn 16/2. Ett roligt projekt även om det tagit lite tid då jag gjort lite då och då. I boken har jag ett litet band som bokmärke och utsidan är klädd med linnetyg. För att vara första försöket är jag nöjd. Nu återstår bara frågan om vad jag ska fylla den med.

Jag vill se snön brinna

"Jag vill se snön brinna" var det citat som lördagens workshop byggde på. Vi fick i uppgift att göra små böcker på temat. En rolig uppgift. Madde hade några böcker som inspiration som vi kunde titta på innan vi satte igång. Min plats blev snabbt rörig :)

På söndagen hade vi en liten utställning med böckerna. Jättekul att se alla!

Min bok börjar med det första jag kom att tänka på "Ät inte snö som blivit gul". Sedan är det papper och broderi blandat i den.

Sista bilden är från söndagens workshop där vi sattes i grupper där vi inte kände varandra och sedan skulle tolka varandra.

Årsmöte med Broderiakademin

Ni som följt bloggen länge vet att jag är med i Täckleo Broderiakademi. I helgen som var hade vi årsmöte med tillhörande föreläsningar och workshops. Den lokalförening som höll i årsmötet var Umeå, så i fredags efter jobbet tog jag tåg till Arlanda för att sedan flyga till Umeå. Jag är inte van att flyga, så jag var ganska nervös innan, men det gick bra. Enda tråkiga var att flyget var drygt en timme sent. Visst hade jag både bok och stickning med, men jag hade sett fram emot att krypa ner i sängen på hotellet kring 22-tiden, inte 23:40 som det blev nu.

Det första som mötte mej på lördagsförmiddagen i Folkets hus var folkmusik och de här broderierna. Älskar Grynetcitatet!

Inne i Slipen där vi höll till under helgen fanns det många broderier att titta på. Såklart hade vi även föreläsningar, workshops och naturligtvis årsmöte.

Anundsjösöm tolkad av en av lokalföreningens brodöser.

Först ut på lördagsförmiddagen var 2016 års stipendiat, Emma Holmgren, som berättade om sitt arbete med att utforska broderiet. Intressant och inspirerande. Efter det hade vi en workshop där vi gjorde enkla böcker med utgångspunkt från ett citat ur Vredens barn av Sara Lidman, "Jag vill se snön brinna". Men mer om det i ett annat inlägg.

 Fler citat av Sara Lidman broderade på gamla kökshanddukar som funnits med i en utställning under Umeås kulturhuvudstadsår.

Årets skidresa del 3

Efter en veckas boende i Radium åkte vi vidare till Revelstoke där vi skulle bo på hotell ca 8 minuter från skidsystemet i Revelstoke.

Om Panorama var mest breda fina pister med relativt små offpistområden och Kicking Horse i stort sett bara var offpist, så var Revelstoke lite mitt emellan.

För att komma åt vissa offpistområden så behövde man gå en bit. Så maken, Stora E och Lilla e gav sej oftast av längs Lemming Line medan jag tog pister bort till samlingsplatsen. Ibland gjorde Stora E sällskap med mej, men oftast åkte jag själv.

En av dagarna gick maken och Lilla e upp på Sub Peak för att komma åt ytterligare ett område. Gissa om alla tittade när Lilla e höll på att fixa utrustningen och sätta fast skidorna på ryggan. Väl på toppen fick hon mycket uppmärksamhet och några snowboardkillar fotade dem där uppe. Många sade att de önskat att de fått göra något sådant när de var små. Kan säga att de var de väldigt nöjda när de kom ner till samlingspunkten.

Fem skiddagar hade vi i Revelstoke. Jag skulle klarat mej med fyra då det blev lite enformigt att åka samma pister och vänta på de andra som lekte i offpisten. Härlig skidåkning var det i alla fall även om mitt favoritområde blev Panorama. Skulle gärna åka tillbaka dit.

Till sist en bild på liftkorten (makens). Liftkorten hängdes synliga på jackan med hjälp av ett buntband. Så när man kom till liftarna längst ner i systemet stod det en liftvakt och scannade in koden. I Panorama var det flera svenskar (16st) som säsongsjobbade, bl.a. en kille från Norrköping som vi pratade med ganska mycket. I Kicking Horse träffade vi också på en svenska som jobbade där. Barnen delade lift med henne och hon var en av två svenskar som jobbade där. 

11 (12) dagars skidåkning i härlig miljö var helt klart en häftig upplevelse. Skulle som sagt gärna återvända. Det finns ju många outforskade skidsystem kvar där borta :)

8 mars

Idag är det 8 mars och internationella kvinnodagen. Jag har stickat mej en Pussyhat som en hyllning till alla de som kämpat för kvinnors rätt och för en fortsatt kamp för alla människors lika värde.

Årets skidresa del 2

Efter att ha åkt skidor i Panorama 5 dagar så åkte vi åt andra hållet från Radium där vi bodde till Kicking Horse. Framme i Kicking Horse visade det sej att det kommit 15 cm nysnö under natten så det var mycket folk i liftkön för att komma upp.Väl uppe på toppen så fanns det en pist ner, transporten, resten var opistade "trails".  Jag hade bestämt att jag bara skulle ha liftkort en dag då jag började bli lite mör i benen och med tanke på att jag inte åker off pist så var det helt rätt beslut. Så roligt är det inte att åka transport. Det fanns några pister lite längre ner i systemet som jag åkte, men de var inte så många av dem som var pistade heller.

Vackra vyer fanns det däremot gott om, och de andra gillade stället och all orörd snö. Om man åker ner lite från toppen finns det en stolslift som går upp till en annan topp och där var det kö för att komma först ut i off-pisten första dagen vi var där på grund av nysnön.

Dag två i Kicking Horse satt jag nere vid restaurangerna och läste, målade i min resedagbok. Helt okej det med.